Från teak till halkmönster
Istället för att byta den något slitna teaken på sittbrunns sargerna beslutade vi att ta bort alltsammans och ersätta med halkmönster i förtjockad topcoat.
Jag började med att slå bort alla pluggar och backa de skruvar som gick. Ett antal hade spåret fullt av lim som jag inte lyckades rensa och få upp. Dessa lät jag sitta och tog sedan en rejäl tång och nöp om skallen när det mesta av teaken var borta. Båtbyggarna hade också varit lite finurliga när det lagt teaken en gång i tiden. Här var det inget kladd med Sika utan en hård massa som liknade gelcoat. Detta gjorde slipjobbet minimalt. Likaså spacklingen. Har man problem med att få bort sikaflex på mindre ytor är tipset att dränka en trasa i förtunning och lägga över området. Efter någon minut går det enkelt att rulla bort.
När allt gammalt material var borta försänktes alla hål och de få ställen där gelcoaten "följt med" slipades polyestern ner. Därefter spacklades alla håligheter med gelcoatspackel som sedan följdes av en runda toppcoat när spacklet härdat. Omgången med topcoaten la jag endast för att jag ville ha lite att slipa i för att få en jämnare yta.
Nu var det dags för halkmönstret! För att få stuktur i topcoaten (topcoat är en blandinga av gelocat och parrafinlösning) som ska bilda halkmönstret tillsätts Aerosil som verkar förtjockande på topcoaten. När det gäller blandningsförhållande får man prova sig fram. Man vill inte ha spackelkonsistens och inte heller rinnig som topcoat. Jag blandade så att när man stoppade ner en skruvmejsel och drog upp den igen blev det en topp av massan som förblev ståendes. Blir det bara ett hål har man troligen blandat för tjockt. Har man tur som vi och har Jotun 2000 som kulör kan man använda sig att Biltemas gelcoat. Den är bara benämnd som "vit" men har färgkoden 2000. .
För att skapa halkmönstret använde jag en mohair rulle. Ju kortare lugg på rullen desto finare mönster. Massan påfördes med både rulle och pensel. Allt avslutades med att jag utan tryck lät rullen glida över ytan. Då "reste" sig topcoaten och ett mönster skapades. När man avslutar med sista rullningen ska man vara nogrann med att dra alla ytorna på samma håll för att få ett enhetligt resultat. Rullas det på olika håll ser ytan flammig och ojämn ut.
Det var första gången jag provade på att göra halkmönster. Det svåraste var att få en jämn o fin yta. Resultatet blev ok men inte perfekt. Det var svårt när man hade hinder ivägen såsom vinchar mm. Det var också lurigt att få ut massan jämnt över hela ytan. Där jag inte lyckades blev mönstret annorlunda. Sen att man jobbar mot tiden och rädslan för att det ska börja härda gör inte saken lättare.